2008 WWE Draft
2008 WWE Draft
Jag som är ett stort amerikansk fotbolls fan ser NFL draften som ett av årets höjdpunkter, med analyser, combine-träningar. tester och allt där till. Spelarna som varit superstjärnor på college ska nu äntligen ta steget upp till "the big league". Jag gillar tanken med en WWE draft också, av helt andra anledningar, för att detta helt enkelt är en annan typ av draft. Helt annan typ av draft.
Tanken bakom WWEs draft är i grund och botten att få fart på brottare och storylines och stärka sina "brands" samtidigt som dom får välbehövligt, nytt blod. Detta öppnar dörren för gamla rivaliteter att ta fart igen och helt nya fejder att födas. Visst, draften hade varit en betydligt större happening ifall matcher mellan RAW, SmackDown och ECW brottare hände mer sällan än vad de gjort de senaste åren då nya brottare verkigen skulle kännas nytt, fräscht och spännande.
Trotts detta så finner jag denna draft ganska intressant, av en enkel anledning. Mannen som tillsammans med Shawn Michaels varit fastlåst på WWEs finare show RAW, Triple H, flyttar över till WWEs ofrivilliga b-show SmackDown. Som jag förstår det så för Hunter med sig WWE titeln till SmackDown som nu har de två stora titlarna för sig själv. Det är väl det ända som får mig att tänka att det är för bra för att vara sant.
Triple H lämnar RAW, det låter först och främst helt ofattbart, det ända jag har tänkt sedan jag läst detta är att det finns en hake, en twist i storyn som gör att Triple H förflyttas tillbaka till det röda. Det som, enligt mig, stärker min vilda teori är att iochmed flytten så snuvar HHH RAW på deras stora titel, jag väntar därför på att det kommer meddelas att det fanns något slags dold "stipulation" som gör Triple Hs flytt till en omöjlighet.
Ska jag sluta tänka att flytten är för bra för att vara sann? Om jag gör det så finns det andra saker som glädjer mig. Mest att talangfulla WWECW-profiler kommer att få chansen i de stora ligorna, för vissa blir det ett kärt återseende och för vissa ett nödvändigt steg i deras karriär. Talar då mest om namn som CM Punk, Shelton Benjamin och Kofi Kingston.
CM Punk till RAW, välkommen hem!
När jag väl är inne på ämnet WWECW så glädjer mig Super Crazys flytt från RAW till ECW mig någon enormt, ECW var förbundet där Crazy mer eller mindre slog igenom med sin våghalsiga stil av wrestling. Tvivlar starkt på att Super Crazy kommer användas på ett spännande vis men är det något ställe där det finns utrymme för honom och hans egentliga stil av wrestling så är det väl WWEs hemmagjorda ECW.
Draftens onödigaste byta är för mig, tveklöst, kommentatorerna.
Det ända positiva jag kan se i detta är att Jim Ross som är/var WWEs röst och i evigheter kommenterat RAW, WWEs ögonsten, byter till de blåa för att försöka lägga mer fokus på den ibland bortglömda branden, detta tillsammans med Triple Hs flytt kanske är början på en ordentlig storsatsning.
Kane känns som han snurrar runt mellan brands hela tiden, han flytt från ECW till RAW kändes helt betydelselös. Mina förhoppningar innan draften var att få bröderna Hardy i samma brand, inte för att förena Hardy Boyz då jag gillar att dom, speciellt Matt Hardy bokas som singelbrottare. Gillar bara att möjligheten att se dom tagga tillsammans då och då på samma brand finns, men icke.
I övrigt så var bakom Triple Hs övergång Rey Mysterios och Umagas flytt intressanta, känns på förhand vad gäller alla tre som att en del nya fräscha fejder ligger runt hörnet.
Kändes på förhand som att man visste att ECW skulle få titta på medans storstjärnor hoppade mellan rött och blått samtidigt som jag hoppades på att Shelton Benjamin och CM Punk skulle få chansen i de riktga programmen igen. Punk, Benjamin och Triple Hs övergångar gör att jag är lite smånöjd med detta spektakel.
Jag som är ett stort amerikansk fotbolls fan ser NFL draften som ett av årets höjdpunkter, med analyser, combine-träningar. tester och allt där till. Spelarna som varit superstjärnor på college ska nu äntligen ta steget upp till "the big league". Jag gillar tanken med en WWE draft också, av helt andra anledningar, för att detta helt enkelt är en annan typ av draft. Helt annan typ av draft.
Tanken bakom WWEs draft är i grund och botten att få fart på brottare och storylines och stärka sina "brands" samtidigt som dom får välbehövligt, nytt blod. Detta öppnar dörren för gamla rivaliteter att ta fart igen och helt nya fejder att födas. Visst, draften hade varit en betydligt större happening ifall matcher mellan RAW, SmackDown och ECW brottare hände mer sällan än vad de gjort de senaste åren då nya brottare verkigen skulle kännas nytt, fräscht och spännande.
Trotts detta så finner jag denna draft ganska intressant, av en enkel anledning. Mannen som tillsammans med Shawn Michaels varit fastlåst på WWEs finare show RAW, Triple H, flyttar över till WWEs ofrivilliga b-show SmackDown. Som jag förstår det så för Hunter med sig WWE titeln till SmackDown som nu har de två stora titlarna för sig själv. Det är väl det ända som får mig att tänka att det är för bra för att vara sant.
Triple H lämnar RAW, det låter först och främst helt ofattbart, det ända jag har tänkt sedan jag läst detta är att det finns en hake, en twist i storyn som gör att Triple H förflyttas tillbaka till det röda. Det som, enligt mig, stärker min vilda teori är att iochmed flytten så snuvar HHH RAW på deras stora titel, jag väntar därför på att det kommer meddelas att det fanns något slags dold "stipulation" som gör Triple Hs flytt till en omöjlighet.
Ska jag sluta tänka att flytten är för bra för att vara sann? Om jag gör det så finns det andra saker som glädjer mig. Mest att talangfulla WWECW-profiler kommer att få chansen i de stora ligorna, för vissa blir det ett kärt återseende och för vissa ett nödvändigt steg i deras karriär. Talar då mest om namn som CM Punk, Shelton Benjamin och Kofi Kingston.
CM Punk till RAW, välkommen hem!
När jag väl är inne på ämnet WWECW så glädjer mig Super Crazys flytt från RAW till ECW mig någon enormt, ECW var förbundet där Crazy mer eller mindre slog igenom med sin våghalsiga stil av wrestling. Tvivlar starkt på att Super Crazy kommer användas på ett spännande vis men är det något ställe där det finns utrymme för honom och hans egentliga stil av wrestling så är det väl WWEs hemmagjorda ECW.
Draftens onödigaste byta är för mig, tveklöst, kommentatorerna.
Det ända positiva jag kan se i detta är att Jim Ross som är/var WWEs röst och i evigheter kommenterat RAW, WWEs ögonsten, byter till de blåa för att försöka lägga mer fokus på den ibland bortglömda branden, detta tillsammans med Triple Hs flytt kanske är början på en ordentlig storsatsning.
Kane känns som han snurrar runt mellan brands hela tiden, han flytt från ECW till RAW kändes helt betydelselös. Mina förhoppningar innan draften var att få bröderna Hardy i samma brand, inte för att förena Hardy Boyz då jag gillar att dom, speciellt Matt Hardy bokas som singelbrottare. Gillar bara att möjligheten att se dom tagga tillsammans då och då på samma brand finns, men icke.
I övrigt så var bakom Triple Hs övergång Rey Mysterios och Umagas flytt intressanta, känns på förhand vad gäller alla tre som att en del nya fräscha fejder ligger runt hörnet.
Kändes på förhand som att man visste att ECW skulle få titta på medans storstjärnor hoppade mellan rött och blått samtidigt som jag hoppades på att Shelton Benjamin och CM Punk skulle få chansen i de riktga programmen igen. Punk, Benjamin och Triple Hs övergångar gör att jag är lite smånöjd med detta spektakel.
Drömmatch del 2: Naomichi Marufuji vs. Shawn Michaels
Naomichi Marufuji vs. Shawn Michaels
Drömmatch del 2
Naomichi Marufuji vs. Shawn Michaels
Jag drömmer vidare, dagens drömmatch är en likt de flesta andra drömmatcher en drabbning som förmodligen aldrig kommer att gå av stapeln, tyvärr. En föredetta main eventer, flickfavorit, publikfavorit och superkick-maskin mot en framtida main eventer, flickfavorit, publifavorit och superkick-maskin, från andra sidan jorden. Shawn Michaels mot Naomichi Marufuji.
Michaels påväg ner från att ha legat på topp i WWE, varit förbundets absoluta main eventer, absoluta flickidol och så vidare mot Marufuji som onekligen verkar ha just den framtiden framför sig i Pro-Wrestling NOAH.
Likheterna finns, den absolut största skillnaden är dock som jag nämde att de båda brottarna är i helt olika faser av deras karriärer, vilket enligt mig skulle krydda en sådan match lite extra. En annan skillnad är hur dom idag använder spotts, Marufuji brukar ibland vid lite större matcher nästan överanvända spotts medans Heartbreak Kid ger intryck, åtminstone på senare dag, av att använda få spotts men samtidigt få dom att betyda mycket. I min drömmatch så skulle dessa workers tillsammans hitta ett mellanting mellan Marufujis hisnande highlight-reel spotts och Michaels vältajmade, ibland försiktiga WWE-spotts.
Bortsett från deras ålder och bruk av spotts så påminner dom om varandra, två workers som kan ta till luften om det krävs, stiffa på om det krävs, ta till mattan om det krävs. Så skulle jag kunna fortsätta länge, det tänker jag inte. Jag sammanfattar dom båda med att kort och gott skriva att dom är två workers som bemästrar larvigt många typer av wrestling. Shawn Michaels kanske är aningen mer begränsad idag om man jämför honom med HBK för 12 år sedan, syftar då mest på det atletiska, som dyk och liknande. Den delen i matchen behöver inte lida då man enkelt kan lägga de ansvaret på Marufuji som ibland liknar en sprattelgubbe, detta skulle förmodligen omedelbart dölja Michaels ålder som i övrigt aldrig verkar sakta ner eller begränsa HBK.
Två brottare med på sätt och vis liknande stilar, en med det bästa bakom sig, den andre med allt framför sig. Båda har charmat publiken i respektive förbund och trotts deras storlek hållt de flesta (alla?) titlar i två förbund som verkligen domineras av tungviktare i vanligafall.
Då mot nu, Superkick mot Sweet Chin Music, Naomichi Marufuji mot Shawn Michaels.
Låt mig drömma....
