ROH Domination

image12

ROH Domination

Denna show startas igång ifrom av ännu en Matt Sydal vs. Maskeradbrottare match, det är emot just den typen av brottare som Sydal klarar sig bäst emot, iaf enligt honom själv. Showen innan pinnade han El Generico och på denna show pinnar han Hallowicked i en match som höll ungefär samma kvalitet. Bra öppnare men ändå en mindre besvikelse, hade likt Sydal vs. Generico räknat med lite mer action. Annars måste jag prisa Philly publiken som som vanligt är taggade till tusen och uppskattar det dom ser vilket bidrar till den enormt fina stämningen. Det här kommer bli en trevlig tillställning har dom redan nu bestämt, härligt.

Allt är igång och nästa match är en dammatch mellan pumorna Lacey och Daizee Haze. När jag kollar på denna match så börjar jag tänka: "Är dessa SHIMMER-brottare 10x bättre än WWEs damer? 15x bättre? 100x bättre?
Bra tillställning men fin tekniskbrottning, matchen slutar tillslut med en 10 Minute Draw och det är bara att konstatera att en 10 Minute Time Limit är oerhört mesigt. Måste även fortsätta prisa Jimmy Jacobs nya tuffa look.

Match nummer tre för aftonen är en match som jag ser fram emot som fasiken, en liten tag-team dreammatch på indyscenen. "Team Chikara" med Quackenbush och Jigsaw möter "Team PWG" med Steen & El Generico. Publiken vrålälskar "Mr.Wrestling" Kevin Steen och "Lighting" Mike Quackenbush och matchen är igång. Steen är ett svin, vilken jävla naturbegåvning han är när det kommer till att agera heel, seriöst, vem kan slå honom på figrarna där? Matchen var överraskande bra mycket tackvare publikens stöd.

Matt Cross var efter sin debut i ROH glödhet men har svalnat enormt mycket och är antagligen ROHs mest misslyckade face. Cross vs. Richards fick jag innan hela stallfejden ett smakprov på i en 6-man mayhem match där de två var matchens MVP och jag önskade mig en singelmatch mellan dem. Nu har jag det och är inte taggad alls. Richards vann efter en ganska lam match som han dominerat stora delar utav. Snygg "Tombstone piledriver"-spot vad matchens höjdpunkt.
Rätt man vann.

Efter varje No Remorse Corps vs. Resilience match blir det självklart slagsmål efteråt, Delirous och Erick Stevens räddar Matt "M-Dogg20" Cross skinn och matchen mellan Delirious och Rocky Romero startar direkt. Matchen rinner snabbt ut till slagsmål med utanför ringen och Romero får flitigt käka stol.
Delirious pinnar Romero med en roll-up och det känns riktigt bullshit tills Romero utan någon paus eller uppehåll reser sig snabbt och sparkar sin stiffa "Knockout Kick" i skallen på Delirous och ytterligare ett slagsmål mellan NRC och Resilience bryter ut. Roderick Strong är våldsam.

Erick Stevens, BJ Whitmer och Brent Albright, ROHs kanske tre största brottare (Morishima ej inräknad) nu i samma match, superheelen Jimmy Rave är även han med. Denna match var lite skum, visst Albright pushas men varför Erick Stevens? Albright fick se enormt stark ut och skötte sig fint men mycket på ungtuppen Erick Stevens bekostnad. Stevens fick ta enormt mit stryk som såg ut att göra otroligt ont, bland annat några stiffa sparkar, en Exploader utanför ringen och årets mest högljudda bitchslap, allt signerat Brent Albrigth. Den föredetta WWE brottare pinnar tillslut sin gamla rival BJ Whitmer efter att BJ var nära på att för andra showen irad lacka ur helt på dommaren.

Var mest sugen på denna show pågrund utav de två main eventsen, fy fasiken vad dom ser smaskiga ut, två riktiga supermatcher, iaf på papper.
Briscoes vs. KOW är som bekant en 2/3 Falls Match och 1-0 till Briscoes kommer efter att Mark Briscoe hållits isolerad men tillslut bryter sig fri, Jay Briscoe pinnar fuling Hero med en "Jay Driller".
Efter att Hero blev dumpad på skallen av Jay ligger han utslagen utanför ringen i några minuter och låter sin schweiziska kamrat sköta matchen själv, häftig "Giant Swing"-spot. Hero kommer tillslut tillbaka och dom ökar tempot och det är intensiv tag-team action, det är den typen av wrestling som jag för tillfället uppskattar mest. Briscoes vinner ganska väntat matchen med 2-0, matchen var lika bra som deras förra match på ROH Final Battle 2006 men inte lika bra som Briscoes vs. Claudio & Sydal. Lite lite besviken, mest pg a mina enorma förhoppningar, det var fortfarande en bra match, helt klart.

Här har vi en match som alltid varit en drömmatch för mig, Takeshi Morishima vs. Roderick Strong. Jag anser att Roddy är en av USAs bästa brottare, väldigt kreativ, har det där viktiga "tänket" plus att han är duktigt stiff. Ett av de bättre titelförsvaren av Morishima, skulle dock velat se den pågått lite längre och inte ett sådant plötligt slut igen (samma sak med matchen emot Jay Briscoe).
Den här matchen är inte bättre än Morishima mot Joe, eller mot Nigel men den lägger sig högre än titelförsvaren emot KENTA, BJ Whitmer och Jay Briscoe.
Takshi Morishimas kropp vill verkligen bli choppad, den ser så choppvänlig ut och många hårda chops blev det, dock så kände man sig ganska rånad på backbreakers som även det är Strongs signum. Ska även tillägas att efter en skön kombo av moves var Roddy riktigt riktigt nära på att vinna titeln.




Matt Sydal def. Hallowicked
** 1/3
Daizee Haze vs. Lacey slutade med DRAW
** 2/3
Kevin Steen & El Generico def. Mike Quackenbush & Jigsaw
*** 2/3
Davey Richards def. Matt Cross
** 1/2
Delirous def. Rocky Romero
***
Brent Albright def. BJ Whitmer, Erick Stevens & Jimmy Rave
*** 1/4
2/3 Falls ROH Tag-Team Title Match:
Jay & Mark Briscoe def. Chris Hero & Claudio Castagnoli (2-0)
*** 2/3
ROH World Title Match:
Takeshi Morishima def. Roderick Strong
*** 2/3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0