tuffasaker

ROH Death before Dishonor V: Night 1
Denna show är en av de shower jag sett fram emot mest iår med matcher som den uppskjutna Danielson vs. Sydal, Hero vs. McGuinness under Puretitle-rules, Morishima vs. Castagnoli samt Briscoes vs. Steenerico i en Street Fight. Måste även prisa ROHs webbutik innan jag börjar denna recension, utöver deras ständiga rabatter och kampanjer så är leveransen vansinnigt snabb, ifrån Bristol Pennsylvania till Västerås Västmanland på 5 dagar.

Denna show som är förbundets stora sommarshow börjar med att Davey Richards ifrån det elaka och brutala fulingstallet No Remorse Corps mot en av stallets stora fiender, Jack Evans. Davey avbryter elak som han är direkt Evans breakdance-rutin han kör innan matchstart och de börjar vilt slåss. Högt tempo och mycket fram och tillbaka, Davey ser hungrig ut precis som han gjort de senaste månaderna. Kan inte riktigt med Evans och förstår inte varför han är så över som han är i både USA och Japan, han slarvar som vanligt en del även i denna match.

Evans ska avsluta efter en jämn kamp med sin matchdödare "630 Splash" men precis när han ska splasha Richards kommer de andra medlemarna ifrån Richards stall Roderick Strong och Rocky Romero in och puttar ner Jack ifrån ringhörnan och börjar misshandeln. En typsik dag på jobbet för en elak No Remorse Corps medlem, men misshandeln avbryts då Austin Aries, Erick Stevens och Matt Cross kommer till Evans undsättning. Evans säger till The Resilience att han faktiskt inte alls behöver någon hjälp och snart kommer fixa ett eget stall.

Showen fortsätter med en No1 Contender Match för damtiteln SHIMMER Championship, deltagarna är Lacey och Daizee Haze som året igenom haft en hatfylld fejd i ROH. Matchen är bra och vi bjuds på stabil dambrottning, det ända jag kan klaga på i just denna fight är att dom ibland är väldigt försiktiga i utförandet av grepp och direkt efter det stiffar på varandra hårt med armbågar och chops. Är väl egentligen ett lyxproblem om man kan klaga på sånna saker i en dammatch. Lacey vinner matchen, denna match är dock snäppet sämre än deras drabbning som slutade oavjort på ROH Domination.
Lacey möter "American Angel" Sara Del Rey på nästa show.

Match tre på denna show är Nigel McGuinness mot Chris Hero i en match med regler ifrån Puretiteln. Utöver att typen av wrestling som används i dessa matcher är klassisk teknisk brottning, brottning med lite europeisk touch nästan är att man har 3 ropebreaks var, när man använt dom har man självklart inga kvar alls och får klara sig bäst man kan. Knytnäveslag är strängt förbjudna, blir du påkommen att boxa sin motståndare får du en varning, gör du det ytterligare en gång snuvas du på ett dyrbart ropebreak.

Detta är en match som då och då skadas väldigt mycket av Chris Heros smålöjliga ROH-gimmick där han jämnt måste visa upp sina trix han kan göra. Det bjuder sällan upp till match. Hero och McGuinness bjuder efter en del oundvikligt trams ifrån hero på fin fin teknisk brottning och man får flashbacks ifrån alla McGuinness titelförsvar av den nu pensionerade puretiteln. Mitt i matchen släcks hela arenan ner och en röst meddelar alla tittare och publik att "Project 161 is coming, Project 161 is real!".

Chris Hero vinner tillslut denna tekniska tillställning efter att ha fuskat bort samtliga av McGuinness ropebreaks med hjälp av sina lakejer Larry Sweeney och Tank Toland. McGuinness kämpar som vanligt tappert men får tillslut klappa ut till "Hangmangs Clutch". Stor seger för Hero och ytterligare en torsk för McGuinness. Bra match dock, kul med en purewrestling match igen.

6-Man Mayhem står på schemat som är en väldigt vanlig utfyllnadsmatch i ROH där en massa brottare, ofta ny talang får chans att visa publik och DVD-köpare vad dom går för. Något som brukar vara ett signum för dessa multiman matcher är högt tempo och bra action men idag funkade det inte riktigt. Matchen fick dock ut ett upplägg mellan Delirious och Brent Albright samtidgt som Matt Cross fick pinna en brottare i en ROH ring efter att non-stop fått agera slagpåse åt No Remorse Corps.

Jigsaw som jag prisar ofta och flitigt var ganska dålig i denna match tillsammans med Pelle Primeau, Cross vann som sagt efter att ha pinnat NOAH-bekantingen Eddie Edwards. De senaste fyra-fem 6-Man Mayhem matcher jag sett har varit väldigt bra så mina förhoppningar var kanske lite för höga på denna match.

Varje show, eller nästan varje show åtminstone har en Resillience vs. No Remorse Corps match och det har även denna, tredje showen irad Austin Aries får chans att lägga vantarna på Roderick Strong när Aries och Stevens möter Strong och Romero. Austin Aries som varit glödhet sedan sitt återvändande till ROH såg ganska vilsen ut i denna annars ganska roliga match, han verkade även dragit på sig en skada. Skulle dock kunnat vara en välutförd work lika gärna.

Erick Stevens visar återigen varför folk kallar honom "framtiden för Ring of Honor" i en match där både Rocky Romero och Roderick Strong stiffar för kung och fosterland. Matchen slutar när Austin Aries trotts skada lyckas sätta sin "450 Splash" på Romero. Aries har aldrig riktigt lyckats få en duglig revansch på sitt superfiende Roderick Strong. Resillience tar en viktig seger emot No Remorse Corps inför deras stora Street Fight som äger rum på nästa show.

Matt Sydal mot Bryan Danielson som är nästa match på showen bokades ursprungligen till en annan show men blev vad jag förstår uppskjuten till denna show. Många ROH-fans såg fram emot ett eventuellt titelförsvar av ROH-titeln när Dragon var champ mot just Matt Sydal vars karriär gick spikrakt uppåt vid den tiden.

Denna match domineras ordentligt av den tekniske Bryan Danielson efter att de båda brottarna startat på Matt Sydals vilkor med lite högre tempo ala Dragon Gate för att sedan sakta ner ordentligt, precis så Danielson gör när han tar kontroll i matcher. Denna match som såg ut att bli en livad fight var ganska seg på sina ställen och Sydal hade förvånadsvärt lite att säga till om, Matt Sydal som förövrigt sett riktigt matt och nästan deppig ut de senaste 3-4 showerna är även här slö för att vara Sydal i denna match. Danielson drar fram en ny finsiher "Triangle Choke" med inbakad armbågsattack som verkar vara en finisher han kommer använda mycket i framtiden.

Nu är det dags för ett titelförsvar av ROH titeln när Takeshi Morishima tar sig an den glödheta publikfavoriten Claudio Castagnoli. Visst, BJ Whitmer och Nigel McGuinness har fått på nöten av Morishima i titelförsvar men annars har monstret ifrån Japan klarat sig undan de större brottarna men ikväll är det två big men som gör upp om titeln.

Hade inte speciellt höga förhoppningar med Claudio på ROH Respect is Earned, ROH Driven, ROH Race to the Top Night 1 & 2 och förhoppningarna för ikväll var inte speciellt höga heller. Jag får nu tänka om och höja ribban lite grann när det kommer till hur jag ser på Claudio då denna match likt hans tidigare visar sig vara riktigt bra, ett av de absolut bästa titelförsvaren för Morishima.

Claudio som är sjukt över visar prov på enorm styrka när han utan större problem sätter en fet "Giant Swing" på Morishima, publiken blir helt vild. Morishima och Claudio bjuder verkligen upp till dans och jag tappar fullkomligt hakan när Morishima kontrar en "Riccola Bomb" till ett "sitta-på-bröstet-pin-försök" som om det vore Claudio vs. Random Highflyer.

Jämn och tight match och en hårt kämpande Claudio ser en lucka och drar på en stor stor "Riccola Bomb" och går för pinfall, 1.... 2.... 3! NEJ! Det var inte 3, det var 2.999 men stora delar av publiken tror fortfarande att Claudio vunnit men lugnar ner sig när det ser att Morishima sakta reser sig. Ord kan inte beskriva hur nära Claudio var på att snuva Takeshi på titeln, Morishima är nu en utsliten och mer mänsklig champ än Morishima för ett halvår sedan. Morishima går segrande ur denna fight med nöd och näppe, hur länge kan den tidigare så dominanta mästaren hålla titeln? Folk kommer allt närmare seger än någonsin.

Här har vi en match som är en av de matcher jag sett fram emot mest under detta år, Briscoes vs. Steenerico i en Street Fight. Och ja, den var så vild som vi räknat med. Ja, ingen höll tillbaka. Ja, det här är en av årets bästa matcher. Nej, den var inte bättre än Briscoes vs. Samoa Joe & Homicide Street Fighten på ROH Motor-City Madness. Eller var den?

Hela jag vill ge matchen högre betyg men av någon anledning kan jag inte. Matchen innehåller två lag som verkligen hatar varandra till max, finns inte mycket mer att säga. Steen och El Generico tar hem en stor och för fejdens del viktig seger i en helt galen Street Fight.



Jack Evans def. Davey Richards (via DQ)
** 3/4
Lacey def. Daizee Haze
** 1/2
Chris Hero def. Nigel McGuinness
*** 1/4
Matt Cross def. Eddie Edwards, Pelle Primeau, Jigsaw, Brent Albright & Delirious
** 2/3
Austin Aries & Erick Stevens def. Rocky Romero & Roderick Strong
***
Bryan Danielson def. Matt Sydal
***
ROH World Championship Match:
Takeshi Morishima def. Claudio Castagnoli
*** 3/4
Boston Street Fight:
Kevin Steen & El Generico def. Jay & Mark Briscoe
*** 3/4